Ett plötsligt möte - del II

Efter att ha sovit några timmar i stugan nere vid vattnet hos Antti så var det dags att åka ytterligare en bit upp i landet. När vi kom fram till vårt mål så packade vi ur våra saker för att ganska omgående bege oss ut i naturen - till vårt ställe där vi förhoppningsvis skulle få se björnen. Förr i tiden sa man om björnen att "skogen rör på sig". Första mötet blev verkligen hårresande! Vi hade suttit några timmar i vårt gömsle utan att något hände. Tysta. Man hörde minsta ljud utanför. Myggorna, flugorna. Några korpar skränade långt borta. Och plötsligt dyker björnen upp bara några meter från oss - helt ljudlöst. En otrolig känsla. Både fascinerande och skrämmande. Skogen rörde på sig.
- I nattens svaga ljus stod han där vid den lilla skogstjärnen. Så vackert. Så fridfullt. Ett minne för livet.
Men det slutar inte här - det skulle bli ännu bättre. Forts. ...

/Mats