torsdag 26 november 2009

Mullsjös korpar...


Efter avslutat möte i Mullsjö med bl a Malin o Terje - så fick det bli en "snabb" bild från Mullsjöskogarna...
- tackar den gråa, mörka och regniga dagen för det fantastiska ljuset. Eller man kanske ska säga avsaknaden av ljus. Det gav i alla fall precis rätt stämning till den här bilden.

/Mats Andersson

tisdag 24 november 2009

Det härliga ljuset ...


På många bloggar så klagas det på den rådande hösten/vintern. Och de flesta tycks drömma sig bort till våren.
- men jag själv tycker att ljuset nu är mycket tilltalande. Och spännande. Det är även en större utmaning att skapa bilder nu.

PS. för de som inte besökt Peter Jonssons blogg - gör det nu! Riktigt bra bilder. Och bilder av mycket hög klass. DS.

/Mats Andersson

måndag 23 november 2009

Helgens möte 3



Mörkret sänkte sig. Det sista ljuset försvann. Det enda som gjorde promenaden hem möjlig var ljuset från den "smala" månen.
- plötsligt hördes ett gällt skällande. Först trodde jag det var en bock. Men ljudet var vassare. Vinden hade jag snett mot mig - så jag gick tyst mot ljudet som upprepades med jämna mellanrum. Och väl framme så såg jag en vit fläck röra sig fram och tillbaka. Och så stöttes ljudet ut. När väl mina ögon vant sig vid mörkret så kunde jag skymta en räv som fångat en katt. Räven gjorde ideligen utfall mot katten som bara satt still och försvarade sig så gott den kunde. Det pågick säkert 5-10 minuter.
- Jag tror att vinden förde med sig min lukt - för rätt som det var försvann räven. Och även katten, med livet i behåll...

/Mats Andersson

Helgens möte 2


Fick även förmånen att träffa denna vackra hackspett - mitt i den djupa urskogen.
- första bilden jag gjorde - då blev han/hon riktigt rädd för kamerans ljud och flydde direkt. Men efter någon minut så återvände fågeln. Och jag fick förmånen att göra ytterligare några bilder. Det tackar jag för!
- ytterligare variant finns på 21kreativa26.

/Mats Andersson

söndag 22 november 2009

Helgens möten


Helgens vistelse i "mina" skogar har varit helt fantastisk.
- möten med räv, ekorre, hackspett och rådjur. Här kommer en bild från det första mötet...

/Mats Andersson

fredag 20 november 2009

Året lider mot sitt slut...


En bild från idag. Trevlig helg.

/Mats Andersson

Att följa eller bryta mot regler


Man brukar säga att man ska kunna reglerna för att få bryta mot dem. Men vad är rätt och vad är fel?
- många som jag visat den här bilden säger: vad synd att trädet kom i vägen. Och att det lutar... Vad är det för fågel?

Givetvis är bilden gjord så här medvetet. Varför? Jo för att få en bild som skiljer sig från mängden. Som väcker tankar. Och vad det är för fågel tycker jag är ointressant i det här sammanhanget.
- rätt eller fel? Det bestämmer man ju själv! Det finns inga måsten. Regler är till för att brytas...

Har jag rätt eller fel?

/Mats Andersson

onsdag 18 november 2009

Att känna glädje ...


Att en av de bästa naturfotograferna tillika vän (Terje Hellesø) ger min bok årstiderna så goda vitsord värmer! Och man blir verkligen glad! Och rörd.
- Terje är även en av mina stora inspirationskällor! Han är en fantastiskt duktig bildskapare. Rentav helt unik i sitt bildspråk. (Men det känner väl alla till som besöker den här bloggen).
- tack för de fina orden Terje!

Bilden gjorde jag igår. Ja ni vet väl var... :-)

/Mats Andersson

söndag 15 november 2009

Drömmarnas skogar




I drömmen finns inga begränsningar. Du behöver inte tänka eller agera logiskt, tiden går långsamt och du tillåter dig själv att slappna av. Leds iväg...

Tre bilder. Två från gårdagen. En från idag.

/Mats Andersson

Skogens spegel



D3 med 280 mm. 1/60 sek och bländare 4. ISO 640.

/Mats Andersson

Havsörnen och kajan



Idag var jag ute för att göra bilder på rådjur. Åkte bort till en kraftledningsgata ca 2 km norr om Bashult. (Malin - det är här husvagnen står :-).
Rådjuren skrämde jag ju givetvis. Men mötet med den här Havsörnen väger väl upp det... En havsörn mitt i den djupa granskogen. Bilden på kajan får samsas med örnen. På något sätt tycker jag den bilden är rätt charmig.

/Mats Andersson

onsdag 11 november 2009

Nu kommer boken ...



Att göra bilder har alltid legat mig varmt om hjärtat. Redan som nioåring fick jag min första kamera. Men de bilder jag verkligen drömt om att göra lyckades jag med först nu, 30 år senare.

I den här boken vill jag visa årstiderna – på mitt sätt. Inte traditionellt uppdelat på vår, sommar, höst och vinter. Utan en friare tolkning med olika teman. Samtliga bilder är gjorda under 2009. Vissa direkta, andra mer abstrakta.

Mina bilder. Mina årstider.
Med förhoppningen att upplevelsen blir just din.

- Beställ ditt exemplar! 395:- (för omgående leverans)

/Mats

Så här skriver tidningen Camera Natura i nr 2 2010:

"ÅRSTIDERNA har Mats Andersson som upphovsman. Mats, som har fotoutbildning från Konstindustriskolan i Göteborg, har, vid sidan av sitt arbete som AD och fotograf på reklambyrån Concret i Jönköping, genomkorsat de omgivande John Bauer-skogarna och åstadkommit en bok som fått många lovord. Samtliga bilder är tagna under fjolåret och är drömlika, oskarpa eller multiexponerade. De är alla utan kommentarer men korta texter inleder de olika avsnitten. Som han skriver på ett ställe: Allt behöver inte skrivas i klartext. Din hjärna betraktar, reflekterar och återkopplar." (Hans Mejdevi Camera Natura)


Så här skriver tidningen DigitalFoto i nr 3 2010:

"Mats Anderssons bok innehåller allt annat än traditionella bilder från de fyra årstiderna, vilket gör boken extra intressant. På bokens 176 sidor samsas en blandning av raka fototekniker med konstnärliga dubbelexponeringar, extremt korta skärpedjup och, inte minst, trolskt ljus. Att läsa den här boken är som att besöka ett konstgalleri och sätta sig framför varje tavla för att betrakta detaljer. Det här är en coffeetablebok som definitivt borde finnas i varje seriös samling fotoböcker."


Det här skriver Gunilla om min bok 10 nov 2010:

Fastnade med näsan i Mats Anderssons....Årstiderna

I morse damp Mats Anderssons fotobok Årstiderna ner i min postlåda.......
Glömde tid och rum, hans fria tolkningar av naturens väsen talade direkt till mig! Mats bildspråk lämnar utrymme för egna tolkningar, inspirerar mig att våga fota öppet utan förutfattade meningar om hur en bild "ska se ut". Jag tycker hans bilder är ren naturpoesi.......
Boken finns att beställa på Mats blogg....adressen finns under mina favoritlänkar, kan varmt rekomenderas!
Här ett par egna försök att spegla naturens väsen.....
(titta gärna på inlägget i hennes blogg här. Och framförallt hennes ljuvliga bilder)



Det här skriver Magnus Persson om min bok 16 juli 2010:

En fullkomligt lysande bok! Inköpet har dröjt ända till nu! Jag har hört och läst så mycket gott om denna bok. Nu när jag sjunkit in i boken och jag har smält intrycken kan jag bara skriva; har du inte boken så köp den! Boken innehåller personliga tolkningar av vår natur, tagna från Mats hemmatrakter i Bashult, söder om Jönköping. Texter finns givetvis men är minimalt, ett förord från fotografen och kapitlen innehåller en kort men klockren text. Bilderna är själsliga och personliga i det konstnärliga spåret. En meditativ bok för dig som kan och vill se! En bok som för mig är svår att släppa taget om! (inlägget på hans blogg)


Det här skriver Marie Gillander om min bok:

Jag satte mig tillrätta vid bordet o såg till att ingeting fick störa min lilla magiska stund. Det var med stor andakt jag höll i det tunga platta paketet o jag kom på mig själv att jag höll andan. Drog försiktigt upp flärpen o vek upp kartongen. Redan vid första anblicken förstod jag att det här var något speciellt! Jag lyfte upp innehållet o smekte försiktigt på det lena omslagspapperet. Varsamt lade jag ner den bok jag hade beställt, öppnade den o lät sidorna sakta falla åt varsit håll. Käre värld vad vacker den var! Signerad dessutom! Jag blev alldeles varm inombords o jag log hela jag.
Nu har jag framför mig många njutbara timmar med fotografiska alster av naturfotografen
Mats Anderssons Årstiderna.



Det här skriver Jörgen Håkansson om min bok:

Har nu haft Mats Anderssons bok Årstiderna jämte sängen sen jag fick den i December. Och har avslutat varje kväll med att bläddra i den. För den är svår att släppa ifrån sig och fortfarande hittar jag nya saker att förundras över i bilderna som jag sett många gånger nu. Personliga bilder som griper tag och som man går och funderar över dagen efter. Eller så får man tända lampan igen, för att slå upp en sida för att titta engång till om tanken man fick om bilden stämde.

Några av mina personliga favoriter finns på sidan/sidorna 6, 10, 18, 42, 48,102,138.

Så om man är det minsta intresserad av naturfotografi så är det här ett givet köp. Även icke naturfotografer skulle ha stor behållning av att läsa den här boken, då kanske dom skulle få upp ögonen för att naturfotografi kanske inte är så banal som vissa tycks tro.



Det här skriver Daniel Arvidsson om min bok:

Då känner jag mig redo för att sammanfatta några tankar kring Mats Anderssons bok Årstiderna. Jag har haft boken på mitt nattduksbord i en dryg månad och vissa bilder får jag inte nog av! Sidan 6, 12, 33 (översta) 42!!!!!, 47, 86, 93, 101, 114, 119, 125!!!!!, 141, 169, 175 för att nämna några. Boken är en personlig tolkning av årstiderna – och vid en sådan tolkning försvinner traditionella bilder av snö, tussilagos, solnedgångar och höstlöv om man nu ska jämföra med Lahalls bok om de fyra årstiderna.

Att studera personliga bilder är som att deltaga på en resa i en annan fotografs inre känsloliv. Det krävs, inbillar jag mig, ett visst mod från fotografens sida att bjuda sina läsare på en sådan resa. Jag menar, det är ju ett riskfyllt projekt att öppna sitt hjärta och visa omvärlden sitt inre, sitt sätt att se på naturen och årstiderna. I Anderssons värld finns drömmar och troll, konst och humlor, stort och smått, färgexplosioner och djupt mörker. Eller en mygga som med darrande vingar ger sig ut på en flygtur bland blånande, mörka skuggor. Även modet och rädslan går hand i hand. ”Jag vågar inte, men jag gör det ändå” tycks den där myggan på sidan 21 tänka.

Ja, boken innehåller många hisnande äventyr. Här finns spännande bilder med berättelser för den som är beredd att lyssna. Den gemensamma nämnaren tycks vara kärleken till naturen, till livet och årstidernas puls (vinter blir ju sommar, mörker blir ljus och åter mörker) och, inte minst, lusten att skapa bilder. Vissa bilder kan nog uppfattas som svårtillgängliga. Somliga skulle kanske till och med kalla dem ren natursmet! Men en sådan tolkning är inte rättvis, anser jag. Jag menar, en mörk vinterdag med med minus 22 grader är kanske inte så trevlig men man kan inte klicka bort en sådan med ”delete”. Nej, även kylan och mörkret måste finnas som en del i den helhet som skapar våra årstider. Det är så jag tolkar bokens grundläggande utgångspunkt.

I ett personligt betraktande av naturen blir fotografen ibland provokativ, utan att vara medveten om det. Jag menar att somliga bilder nog skulle reta mången naturfotograf. Skärpa och tydliga förgrunder, mellanpartier och bakgrunder passar inte alltid in det personliga. Känslans komposition är ibland skakiga, oskarpa mörka grenar med underexponerad osäkerhet.

Mitt omdöme bottnar till slut i att detta är en bok där läsaren är med på en upptäcktsresa i ett okänt landskap. Skuggorna landar i lekfullhet, till slut! Det realistiska finner till slut sagornas trollskog. Det är detta som berör mig djupast, Anderssons förmåga att med spänning se an slutet. Jag tänker på den norske filosofen Arne Naess sätt att se på döden ”Jag kan inte veta vad som ska hända och det ska bli mycket spännande!”. Hos Andersson blir slutet början på nya sagor där småkrypen blivit sagofigurer. Visst är det ett underbart sätt att se på årstidernas slut! Inte minst är det en uppmaning till läsaren att inte oroa sig, utan leva och njuta.

Jag ser en själ som brinner och berättar om fotograferande, för livet och för naturen. Och jag vill se mer!



Det här skriver Bo Strömberg om min bok:
Nu har jag fått Mats Anderssons nya fotobok Årstiderna och vill sälla mig till hyllningskören! Här finns det fina och mycket personliga naturbilder och jag rekommenderar alla med det minsta intresse för naturfotografi att genast beställa den.

Det här skriver Malin Hellesø om min bok:

Jag har suttit med Mats Anderssons underbara bok Årstiderna sista dagarna… Och jag har svårt att släppa den. En bok om hans bilder och hans årstider.

Det är en stark och genomträngande bok. Som jag ser det när jag går igenom boken så handlar det om en vandring i känslornas årstider. Minnen. Allt det där man bär på i livets ryggsäck. En skön blandning av frihet, möten, ensamhet, tillhörighet, vänskap, lekfullhet, krav, mål, drömmar, tungsinne, uppbrott, lugn, tystnad, kaos, hemligheter, sorg, glädje, envishet…

Jag tycker om boken. Det är en bok som man ska återvända till. Ofta. Jag rekommenderar den. Starkt!


Det här skriver Peter Jonsson om min bok:

Det kom en bok idag med posten och efter den första genombläddringen kan jag inte säga annat än att jag är mycket imponerad. Med min förkärlek för de varelser som visar sig ibland i skogen så tror jag inte jag förhastar mig om jag utser kapitlet ”Naturens figurer” som en blivande personlig favorit. Är man det minsta intresserad av foto och då framförallt naturfoto så är nog den här boken ett måste i bokhyllan. Hatten av till Mats Andersson :-)


Det här skriver Terje Hellesø om min bok:

Igår var jag och Malin i Bashult och hälsade på Mats Andersson med familj (Anna, Julius och Bill). Förutom fantastisk god mat och underbart sällskap – så hade jag även förmånen att få tjuvkika i provtrycket till den kommande boken från Mats –Årstiderna. Och jag kan redan avslöja följande: Boken är fullkomligt lysande! Bland det bästa en svensk naturfotograf presterat i bokväg någonsin!


Det här skriver Terje Hellesø om min bok:

Det håller på att ske något stort och speciellt inom naturfotografin. Det personliga; tolkningarna och känslorna börjar komma fram och ställa sig före både biologi och geologi. Den nya boken Årstiderna av Mats Andersson är en bok som cementerar och förtydligar denna ändring i kurs och inriktning. Boken är på 176 sidor och innehåller 175 bilder. Texten är minimal; ett litet förord från fotografen själv och de olika kapitlen innehåller en kort men mycket fin text från vännen David Söderlind.

Mats Andersson själv ser man lite av. En porträttbild är så abstrakt och öppen att bilden kunde visat vem som helst. Och det är just detta som också går som en röd tråd genom hela boken. En personlig bok om årstiderna; det lilla i det stora, drömmarnas skogar, naturens figurer, naturen som konst och slutligen trollskogarna. Hur man än läser eller bläddrar genom boken så ger den många öppningar. Oavsett vart man går in i skogen så finns det hela tiden nya stigar att upptäcka och följa. Och vilka upptäckter man får; oftast i de egna skogarna kring hemorten Bashult söder om Jönköping. Mats Andersson berättar om sig själv genom sina bilder. För den som vill se!

Boken innehåller inga originella biologiska motiv men är full av originella bilder på vanliga och nästan banala motiv. Fotografens upptäckarglädje i skogarna kring Bashult är fulla av grundläggande naivitet och med brinnande barnaögon. Lägg där till en utsökt känsla för det grafiska; för layout och visualitet. För de dynamiska rörelserna i en bildkomposition, för disharmoni och pulserande liv. Precis vad skogen egentligen handlar om – rent känslomässigt.

Konsten ska verkligen förmedlas genom ett temperament. Detta är boken ett mycket tydligt exempel på. Fotografen har verkligen varit i själens och känslornas värld. Här finns tuff och mörk ensamhet, kyla som kryper innanför tröjan, här finns barnet med benen ”fulla av spring”. Det är faktiskt som jag nästan kan se den grymtande, skrattande och skrikande fotografen framför mig när jag tittar på bilderna.

Årstiderna är en bok full av adrenalin! Verkligen! Här finns en skimrande spänning, fullkomlig rädsla, häftig anfåddhet, djup och skärande ångest. Men också en lugn poetisk vila.

Boken börjar med trollsländor som spänner ut sina vingar och svävar in över den mörka smålandsskogen. En svala dyker upp mellan diffusa grenar fulla av ansiktsuttryck. Två skräddare möts på en vattenyta. En hotfull mörk spindel kommer krypande. En kråka sitter filosofisk och spanar framför en jättestor blå himmel. En liten vit fjäder har somnat i en speglande vattenpöl.

Det är bilder med mycket ensamhet. Det är mycket en meditativ och analyserande process över det egna jag:et. Det handlar om en fotograf som har upptäckt sin plats i världen. Som börjat ”se”, som vaknat och som i detta börjar förstå sig själv. I slutet av boken finns en bild på en myr full av rörelse och stress. Sidan därefter finns myren igen, men ny har lugnet lagt sig. Allt har hamnat i vila och harmonin har börjat ta för sig.

Boken är riktigt ordentligt bra! Den griper tag i mig som läsare, och den släpper inte taget! Boken får sitt eget liv och lever kvar. Det måste bli det bästa betyget man kan ge en bok. Det är med tyngd verkligen som Mats Andersson debuterar i bokfloran. Med en naturfotobok som egentligen inte liknar något annat. Boken är riktigt ordentligt bra. Bilderna är utsökta och ofta sparsmakade. Layout och tryck är mycket bra.

Att de flesta bilderna är gjorda sedan nu i somras gör bara det hela än mer imponerande! Boken anbefalas på det starkaste och känns som en given julklapp för alla bildintresserade. Inte bara för naturfotograferna.

måndag 9 november 2009

lördag 7 november 2009

Iklädd hatt


Tycker absolut den här hattkreationen är snygg. Finklädd så här på lördagen.
- den här figuren bor också i ...... Ja. Bashult. :-)

/Mats Andersson

tisdag 3 november 2009

måndag 2 november 2009

Morgonens bild ...


Morgon i Bashult. 2 november 2009. Klockan är 07.06.
- granskog och glödande himmel. Och mycket stark vind.

/Mats Andersson

söndag 1 november 2009

Dagens bild ...


... från Bashult.

- Alltid lika trevligt att träffa nya figurer här i skogarna. Man behöver aldrig vara ensam. :-)

/Mats Andersson