torsdag 10 maj 2012

Ljuger en bild. Ljuger människan ...

Är det rätt att säga att en bild ljuger? Fotografen har ju aktivt valt ett utsnitt från verkligheten. Varför? Jo av den enkla anledningen att det är så kameran fungerar. Man kan ju liksom inte få med allt på en bild. Om en bild i så fall ljuger om verkligheten så ljuger ju även människor när de berättar om sina synintryck från exempelvis en semester.
- Fantastiska stränder och sol. Ja vid det tillfället. Några minuter senare regnade det. Man är ju inte tvungen att berätta allt - det skulle bli rätt tråkigt. Precis lika tråkigt som att visa en serie av bilder på exempelvis en älg. Första bilden lite suddig och dåligt komponerad - älgen springer i skugga. Den andra riktigt bra - älgen springer genom dimmorna och gryningsljuset är bara för vackert. Tredje bilden passerar älgen över den stora asfalterade vägen med vajerräcken.
För mig är valet enkelt - jag väljer att visa bild nummer två. Men jag har samtidigt inga problem att berätta om hela händelseförloppet om någon är intresserad.

Bilden här är på en ormvråk. Redan när jag såg fågeln bestämde jag att det skulle bli bilder med rörelse. Jag såg fågeln på långt håll när jag kom körandes i bilen. Stannande och mätte ljuset i omgivande gräs och ställde in kamerans exponeringstid på 1/50 sek med bländare 5,6. ISO 320. Sedan åkte jag med bilen fram mot fågeln. De första bilderna blev skarpa där fågeln satt. Sedan fick jag den serie jag var ute efter. Jag sparade fem bilder som är snarlika den här. De två första skarpa bilderna slängde jag - skarpa bilder på ormvråk har jag sett tusentals gånger tidigare.
Kameran är ett fantastiskt redskap. Att kunna fånga rörelse på en stillbild. Sådant som inte det mänskliga ögat kan uppfatta. Ett fruset ögonblick från en verklig händelse.

Mats Andersson /N

13 kommentarer:

Lasse sa...

Kul att läsa och när jag läst ser jag faktiskt bilden på ett annat sätt! Fint !

Jimmy Tjäder sa...

Din bildprocess avspeglas i dina bilder... det finns alltid en tanke och en känsla av artistisk kontroll.

/Jimmy

Mats Andersson sa...

Tack Lasse.

Mats Andersson sa...

Tack Jimmy. Men det är ju ingen knipa :)

Kerstin Östbring sa...

Intressant text till en härligt blå bild!
Visst är det spännande att se vad olika fotografer väljer för utsnitt att fotografera från en gemensam miljö, alla är vi olika och vi berättar på olika sätt. Jag instämmer helt i det du skriver om i sista stycket.
/Kerstin

Mats Andersson sa...

Tack Kerstin. Ja vi vet ju sedan tidigare gemensamma kurser jur alla skapar helt egna unika bilder trots att vi alla var på samma plats vid samma tillfälle.

Heikki sa...

Bra inlägg och fin bild Mats!

Har varit på samma tankebanor. Det är konstigt att man tar fotografier som nån slags sanningar. Det är ju bara att titta på tekniken (brännvidd, slutartid, bländare) eller som du säger den av världen avskurna biten fotografen vill visa för oss. Om man vill dra det till spetsen så finns det ju egentligen bara en sak som världen och foton har gemensamt. Det är att det som finns i bilden har funnits framför kameran i verkligheten just i fotoögonblicket. Annars blir det manipulerade bilder där man har tillfört eller tagit bort nåt från bilden och det är nåt helt annat. Fotografins magi ligger helt och hållet i det frusna eller förlängda ögonblicket.

Som du säger är kameran ett fantastiskt redskap med vilken fotografen kan trolla fram visioner om det hur hon/han uppfattar verkligheten, förvandla sina drömmar till konkreta bilder eller mycket annat. Ett fruset ögonblick kan bli vad som helst. När vi pratar om naturfoto som dokumentär foto är det väl ingen som tror att naturbilder representerar en objektiv sanning om vår omgivning. Fotografering skulle vara fruktansvärt trist om vi bara försökte göra bilder som liknar det vi ser. Vi tar ställning, vi romantiserar, använder symbolik osv. för fotografens ”uppgift” är att ta bilder som rör åskådaren på nåt sätt.

/Heikki

Heikki sa...

Glömde be dig att spara en bok åt mig till sommaren.

/Heikki

Mats Andersson sa...

Tack för dina kloka rader Heikki. En bok kommer med posten senast 4 juni! Som tack för hjälpen. Du medverkade starkt till att jag bytte titel på boken :) Och nu känns det helt rätt. Tack för det! I sommar ska du inte hinna med att bläddra i några böcker :))))) Ha, ha, ha ...

Christer K sa...

Härlig bild gillar farten/rörelsen och den sköna svala tonen i bilden. Vilken tur för oss betraktare att du skickade de skarpa bilderna ut i cyberrymden ;) och delade med dig av de mera måleriska och bilden som ger en känsla.

Intressanta tankar, kan väl inget annat än instämma i resonemanget, både du och Heikkis. Det är väl det gamla begreppet att "en bild ljuger aldrig" som spökar.
Läste något intressant i tidningen Foto, om en fotograf som tycker man skall arbeta bort det här med att en bild är en saningsbärare, det var en intressant tanke. Då bilder precis som du skriver är mångt och mycket fotografens vision av plats, stund, ställe eller konstnärliga ambition.
Men det är väl inte förrän man påstår något om en bild som inte är sant som det blir på tok fel och därav falsk. Det viktigaste är att inte fara med osanning när någon vill ha mer fakta runt om bilden, som du skriver.
Ja ja onekligen ett intressant och omstritt ämne. Ser framemot fler av dina visioner och vilar tryggt i tanken att om jag funderar så får jag sanningen runt bilden :) Men personligen så tar jag det här med bild som en konstform och för vad det är....Gillar att betrakta konstnärliga visioner men inte att bli lurad av något en bild inte är.

Ha en trevlig helg!
/Christer K

Kerstin Ericssons fotoblogg sa...

Fin rörelsebild och intressant som vanligt att läsa det du berättar om bildens tillkomst. Det gör att man ser på bilden på mer än ett sätt.

Mats Andersson sa...

Tack för dina rader Christer! Hoppas din helg varit bra!!!

Mats Andersson sa...

Tack Kerstin! Höres o synes.