För visst är det så att bilden signalerar att älgen ser ledsen ut. Ser ut att vara ensam.
- Som fotograf har man verkligen makten att skapa bilder som signalerar så olika saker.
I själva verket är inte älgen alls ensam. Inte alls utanför. Vännerna står bara några meter ifrån...
Mats Andersson /N
(121.463)
14 kommentarer:
Tänkvärda ord Mats! Bra känsla i bilden!
Det bästa med foto är ju just att skapa stämningar, tolkningar, känslor. Bilden gillas!
Så är det, det är vi som väljer vilken bild som ska förmedlas. Jag gillar svärtan i dina bilder.
Man blir lite trött på det här terjade språket ni fotografer använder. Vadå ensam? Det är ett djur, det skiter väl i om det är ensamt såvida det inte handlar om parning eller beskydd. Låt älgen stå och beta ifred vetja utan att kasta på det en massa mänskligt känslodravel.
Tack för kommentarerna.
Och så hade visst en anonym tuffing hittat hit. Som givetvis inte förstår. Förmodligen utan studieskulder så klart.
Riktigt skön bild! Jag gillar stämningen, och din filosofiska vinkling i texten. Hur förvånandsvärt bra det funkar att bilden är så mörk. Du har många fina bilder, och jag är glad att jag hitta din blogg. (Inget ont som inte för något gott med sig...)
Stort tack Albert!!!
Tänkvärda ord om att vi med kameran kan välja vad vi vill visa och därmed skapa känslor. Gillar även den förra bilden med figuren som jag sett flera gånger men fortfarande gillar mycket.
/Birgitta
Ensam...är STARK!
Vänner kommer...och går...
Stark, unik och lite vemodig känsla i bilden, mycket bra fångat, Mats!
Javisst..allt beror på hur man själv ser på bilden!
själv har jag varit ute på "byn" och fotat skyltar. Riktigt spännande att se med öppna ögon och tolka in budskap... hihi antar att många inte gillar bilderna..hehehehe :)
Trevlig helg!
Du beskriver själva essensen av att vara bildskapare, vare sig man är fotograf eller konstnär. Att förmedla en stämningen och en känsla till betraktaren. Sen kan ju förstås betraktaren tolka bilden helt annorlunda än man själv som bildskapare hade tänkt sig... och det är ju det som är så spännande med bilder!
Fin bild du visar här. Den förmedlar verkligen både ensamhet, utsatthet och att stå själv i blickfånget. Det kompakta mörkret som nästan uppslukar den, det hängande huvudet... allt talar sitt tydliga språk.
Jättebra bild och tankvärda ord.
Vilken blogg Mats!
Och din bild, visst är det just så som du skriver....!
Sen kan jag inte låta bli att reflektera över Anonyms kommentar..., man får av nån anledning inte kasta på djur mänskligt dravel? jag har hört liknade saker förut och jag förbluffas alltid över det snacket...
Som om människan vore ensam om att ha känslor? Som om djur inte skulle kunna känna sorg, lycka, glädje och ångest?
Dax för en del att inse att vi är inte ensamma om att känna!
Återigen, en underbara blogg!
Mvh Tammy
Jodå, visst andas den ensamhet alltid. Det är ju att illustrera känslor vi är ute efter och det tycker jag du lyckats bra med.
Skicka en kommentar