Afrika – hett och hårresande

Cikadornas monotont tjutande ljud bryter tystnaden. Stora moln tornar upp sig ovanför oss. Det sista solljuset syns som en orange strimma i horisonten och färgar himlen vackert röd. Jag tittar ut mot buskagen runt om oss - det är ganska mörkt och tämligen svårt att urskilja detaljerna. Från buskagen hörs en elefant trumpeta. Plötsligt ryker dammet bland buskarna och en ilsken elefanthona med unge kommer rusande mot oss i full fart. Panik! Jag och vår guide Olly står vid bilen - vi skriker åt min son Julius att springa för livet mot bilen. Han befinner sig ca 100 m bort och fotograferar ett dött träd mot de stora molnen på himlen. Julius springer mot bilen det snabbaste han kan. Tiden tycks stanna upp. Vi kastar oss in i bilen samtidigt som den stora elefanten nästan är framme vid bilen. Olly startar bilen och rusar motorn gång på gång vilket får elefanten att backa en aning. Vi vänder bilen mot den ilskna elefanten och rusar motorn samtidigt som Olly kör bilen ryckvis mot elefanten. Till slut blir den rädd och backar tillbaka in bland buskarna. Vi tar tillfället i akt och flyr fältet. Vår reträttväg är en liten smal grusstig som slingrar sig mellan de torra buskagen. Direkt uppfattar elefanten att vi flyr och går genast till attack igen. Den springer snabbare än vad vi kan köra. Den närmar sig bit för bit. Det ryker rött damm runt hela elefanten där den springer efter vår bil. Jag skriker åt Olly att köra snabbare. Turligt nog hinner vi precis ut till den större grusvägen innan elefanten hinner i kapp oss. Med andan i halsgropen kan vi köra i säkerhet. 

Men låt oss börja från början. Mars månad i Ski, Norge. Jag står på scenen och mottar första-priset i norden största naturfototävling Nordic Nature Photo Contest. Priset till ”all ower winner” är en resa till Afrika. En fotoresa till Sydafrika samt vidare till Botswana/Namibia samt Zimbabwe. Jag är så klart överlycklig när sponsorn Safari Opplevelsereiser överlämnar värdechecken till mig. Mitt åtagande är endast att förse tidningen Natur og Foto med denna artikel illustrerad med några av bilderna från min resa.

Big five 
Vi lämnar ett regnigt och kallt Jönköping i Sverige 10 oktober på förmiddagen. 27 timmar senare sitter vi i en specialanpassad Toyota Landcruiser och åker på dammiga röda grusvägar i Madikwe Game Reserv. Ett reservat i Sydafrika där det finns mängder av vilda djur. Kontrasten mot Sverige är påtaglig. Hemma 7 grader - här 38 grader varmt. Det är svårt att beskriva hur det känns när bilen stannar upp. Otroligt hett. Bilen har nio passagerarsäten där man sitter perfekt för att fotografera, dvs helt öppet.
Min inledande text beskriver slutet på vår tredje dag den 13 oktober. Tidigare på dagen lyckades vi se en vit noshörning. Vilken lycka. Detta gjorde att vi redan efter tre dagar i Afrika lyckades se ”The Big Five” - leopard, lejon, noshörning, buffel och elefant.

Hårresande möte 
11 oktober landar vi i Johannesburg. Vi blir hämtade från flygplatsen av en minibuss. Vi åker först på flerfiliga motorvägar som sedan övergår till landsväg. Under bilresan, som tar ca 4 timmar, kör vi genom många mindre byar. Huvuddelen av husen är byggda av korrigerad plåt. Mycket små bostäder som omges av röd jord. Sista halvtimmen färdas vi på skumpiga grusvägar. När vi slutligen når reservatet får vi passera genom en vaktpost. De stora grindarna skjuts ifrån och vi får passera och köra in i reservatet som är helt inhägnat för att skydda de vilda djuren. Reservatet i Madikwe är 75.000 ha stort.
Väl framme vi Jaci’s tree lodge bär vi in våra saker i vår bungalow, äter lite mat och sedan ut på vår första biltur. Efter någon timme skymtar vi en grupp med lejon som ligger och vilar. Till min förvåning så kör Olly oss ända fram till de stora katterna. Bara några meter från en av lejonhonorna så parkerar han bilen och stänger av motorn. Här sitter vi i en helt öppen bil bara några meter från en grupp vilda lejon. Jag tar upp kameran och fotograferar några porträtt på lejonhonan som ligger närmast. I sökaren ser jag henne resa sig upp - och så gör hon ett kort utfall mot bilen och ryter till. Håren reser sig på armarna. Måste medge att det känns lite olustigt att sitta helt oskyddad här.


Den fläckiga katten 
Via radion får vår guide ett tips på att en leopard eventuellt finns i ett träd några kilometer bort. Han vänder sig mot oss och säger; om ni har riktigt tur så kanske vi kan få se en leopard. En katt som är betydligt ovanligare än lejonen. Vi kör vidare så fort vi kan. Rött damm bakom bilen. Håret känns styvt av dammet och våra tröjor färgas röda på ryggen av dammet som bilen river upp.
Det tycks som det är vår lyckodag - i ett träd där framme ligger en leopard. Vi lyckas dessutom köra till en bra position och kan skapa perfekta bilder. Vilken lycka. På hemfärden i mörkret stöter vi på en hyenaflock som omringat en grupp med Gnuer. Vilket skådespel. Väl hemma äter vi kvällsmat. Vi är ganska slitna efter den långa resan och alla upplevelser på vår första dag i Afrika - så vi går och lägger oss ganska tidigt. I sängen ligger jag och hör ett lejon ryta utanför i mörkret. Jag somnar med fina bilder på näthinnan.

Framgångsrika jägare 
12 oktober. Klockan ringer 05.00. Det är mörkt ute. Lite lätt förtäring vid 05.30 för att sedan lämna lodgen vid 06.00 - nya äventyr väntar i reservatet. Vi vill så klart se noshörning. Men vi lyckas inte under hela dagen. Vi ser spår och spillning. Men de stora djuren håller sig undan. Noshörningarna är svåra att få se. Vår guide berättar att de aldrig nämner dem över radion för att t ex tipsa varandra eftersom tjuvjägare avlyssnar radiotrafiken. Flera gånger har de funnit dödade noshörningar där tjuvjägarna bara sågat av de eftertraktade hornen och sedan låtit djuret ligga kvar. Berättelser som får mig att bli mycket ledsen. Antalet noshörningar i reservatet hålls hemligt. Det nämns aldrig hur många individer som finns. De som jobbar här gör så klart allt som står i deras makt för att skydda dessa utrotningshotade djur.
Vi får ett tips över radion om vildhundar. Ett djur som står högt på min lista av djur jag verkligen vill se. Jag vet att det kan vara mycket svårt att finna dem. I området som är 75.000 ha stort finns endast 14 individer. Min vän Tom Svensson, artbevarande naturfotograf, åkte till Afrika många, många gånger under 6 års tid innan han fick sitt första möte med vildhund, så mina förhoppningar är inte så stora.
När vi närmar oss området som vi fått tips om så ser vi direkt en vildhund som sitter vid vägkanten och äter på ett ben. Vilken lycka. Den försvinner in bland buskarna - och när vi kör efter in i terrängen så finner vi hela flocken där inne bland de torra buskagen. Några leker. Andra ligger i skuggan och vilar. Vilken lycka!
Vildhunden är en mycket framgångsrik jägare. 80 procent av jakttillfällena lyckas den fälla sitt byte. Imponerande. Särskilt med tanka på att de är ganska små och väger endast ca 25 kg. Jämför det med t ex lejonen som endast har framgång i 20 procent av jakttillfällena.

De stora katterna jagar
Det börjar skymma. Vi står med bilen nära två lejon, en hane och en hona. De spanar bort mot något hela tiden - de bryr sig inte om att vi är där. De är helt fokuserade på något där borta som vi inte kan se eller höra. Hanen gäspar och sträcker på sig gång på gång. Gör sig redo för något. Ljuset avtar och landskapet färgas blått. De båda katterna ser nästan vita ut i det blåa kvällsljuset. Plötsligt reser sig hanen. Vänder sig rakt mot oss och börjar smyga. Han smyger förbi vår bil där vi sitter endast en meter bakom våra ryggar. Han stannar upp lyssnar och smyger sedan vidare mot vattenhålet. Honan går tyst efter - men hon stannar efter några meter och lägger sig ner. Tittar koncentrerat mot vattenhålet. Där kommer hela buffelhjorden. De är på väg till vattenhålet för att dricka. Lejonen har så klart hört och uppmärksammat detta långt innan oss.
Bufflarna ger ganska mycket ljud i från sig och det dammar runt dem där de trampar i den röda torra jorden. Lugnet bryts när hanen plötsligt sätter fart mot bufflarna och attacken är igång. Det ryker damm bakom honom när han kastar sig fram mot bufflarna. Sedan uppstår tumult och vi ser inget annat än ett stort dammoln. Dundrande ljud från hovar. Han lyckas direkt få hela buffelhjorden att vända och jagar dem nu rakt mot lejonhonan som ligger helt still och tyst i bakhåll. Rytande hörs. Hovar trampar. Bufflarna ger ljud ifrån sig. Vi ser endast ett stort dammoln igen. Sedan blir det tyst. Vi kör sakta fram mot dammolnet. Där ligger båda lejonen igen - precis så som när vi kom tidigare. Jakten lyckades inte denna gång. Kanske får de även vara hungriga nästa dag. Och nästa. 20 procents ”hit rate” är inte mycket. Själv är jag ganska glad att jag slapp se dödandet.

Mot nya resmål 
Efter tre mycket givande och intressanta dagar i Madikwe Game Reserve går vår resa vidare till Botswana och Namibia. Två timmars bilresa från Jacis lodge till Gaborone flygplats i södra Botswana. Vi flyger till norra delarna av Botswana och landar i Kasane. Här hämtas vi upp och åker med en mindre speedboat på den stora floden Chobe till vår husbåt. 38 grader varmt fortfarande. Här möter oss ett helt annat landskap. Gröna träd och vegetation runt floden. Mängder av flodhästar, krokodiler, elefanter, bufflar och fåglar m.m. Vi tillbringar fem dagar på husbåten som kryssar fram på den stora floden. Vissa dagar befinner vi oss i Namibia och andra i Botswana eftersom floden delar de båda länderna längs gränsen.
På eftermiddagen lägger vi till med båten mitt ute i vildmarken. Vi gör turer ut på floden med mindre speedboats som är helt anpassade för foto. Stolar med hållare för kameran gör att det underlättar mycket att fotografera med de stora tunga teleobjektiven. Vi gör fotoutflykter 06.00 på morgonen och sedan 16.00 på eftermiddagen. Vi är ute lite drygt tre timmar varje gång. Här får man en helt annan typ av bilder än i Madikwe. Vi är ju lågt placerade på vattnet och jag utnyttjade detta till att bl a få spännande silhuettbilder på elefanter, antiloper och andra djur. 

Arg elefant igen 
Vi avslutar dagen med att åka ganska långt på floden då mitt önskemål är att fotografera elefanter i silhuett på nära håll. Vi finner elefanter till slut. Ända nere vid strandkanten. Den stora elefanten ligger bara några meter från oss och rullar sig i leran. Sprutar lera med snabeln över sig. Den reser sig upp och vi får några av de bilder vi hade i tankarna. Vår båt står med skrovet mot lerbottnen och motorn är avstängd. Och så kommer det där bekanta trumpetandet igen och elefanten rusar hotfullt fram mot oss i vattnet. Fort startar Fabian båtmotorn och lägger i backen för att komma undan. Det tar ett tag innan båten börjar röra på sig då den står fast i leran. Den stora elefanten kommer väldigt nära innan vår båt får fart och till slut glider ut på lite djupare vatten. Dessa stora och arga djur som väger 5-6 ton är uppenbarligen inget man leker med. Lite skakig av händelsen med elefanten sitter jag i båten och dricker en öl där vi far fram i 25 knop på Chobe river. Varma vindar blåser i mitt hår. För några timmar sedan var det 40 grader varmt. Nu lite svalare när mörkret faller. Vi anländer till husbåten vid 19.15. En kvart kvar till middag. Vilken fin avslutning på vår vistelse vid den stora floden.
Efter middagen går vi tidigt till hytten. Tankarna på alla upplevelser gör att jag ligger i min säng med ett stort leende på läpparna. Mätt och belåten. Utanför är det helt mörkt. En gul-orange måne är på väg upp. Jag är trött på ett skönt sätt. I morgon åker vi vidare till Viktoriafallen i Zimbabwe för att därefter flyga ner till Johannesburg och sedan hem till Sverige igen.
Vilken otroligt fin resa. En resa som gett upplevelser att minnas resten av livet. Nu ser jag fram mot en kall, mörk och ruskig höstkväll hemma i Jönköping. Sitta i soffan med ett glas rött vin vid brasan. Ta fram bilderna från resan. Minnas. Återuppleva. Afrika - hett och hårresande.


Dagbok i korta drag 
10 oktober. Flyger från Stockholm mot Johannesburg via London. 
11 oktober. Landar i Sydafrika. Transport till Madikwe. Rytande lejon, leopard och hyenor. 
12 oktober. Vildhundar, buffel, lejon. Lejon jagar bufflar på kvällen. 
13 oktober. Noshörning, lejon, giraff, elefant, sjakal, zebra. Jagad av elefant. 
14 oktober. Elefant, flodhäst, krokodil. Silhuettbilder av elefanter o antiloper. 
15 oktober. Elefant, flodhäst, krokodil, buffel, babian, örn. Kör på flodhäst med båten. 
16 oktober. Elefant, flodhäst, krokodil, utter. Flodhästar hotfulla. 
17 oktober. Elefant, flodhäst, krokodil. Utflykt till vår guide Fabians by. Elefant attackerar vår båt. 
18 oktober. Färd till Viktoriafallen 
19 oktober. Flygresa till Johannseburg från Zimbabwe. Flyg hem till Sverige 
20 oktober. Landar i Sverige.

Fotnot: Artikeln är publicerad i Natur&Foto nr 1 2017 och där översatt till norska.

Mats Andersson
matsandersson.nu
Wildlife Photographer of the Year 2016 (winner Black & White)
Nordic Nature Photographer of the Year 2016 (NNPC)