Det enda som hördes i den lilla byn i skogen var den vinande vinden. Snön piskade mot mitt ansikte. Händerna var stelfrusna. Efter varje bild var jag tvungen att stoppa ner händerna i fickorna för att värma. Det stack i fingertopparna. Värkte. Snön yrde så det var svårt att se. Kameran var genomblöt. De få människor som bor här syntes inte till. Inte heller deras hästar, svin eller getter.Snöstormen skapade en mycket speciell stämning i den lilla byn. I svinhuset lös en svag lampa...
Snöoväder i småländsk by, 15 december 2012. Kockan är 09.15.
Mats Andersson /N
4 kommentarer:
Det är något speciellt med att fotografera i yrande snö med stelfrusna fingrar, det blir alltid bra resultat också!
Ha det bra
Tack för dina rader Camilla!
Fin bild och fin berättelse. Kan känna precis hur kallt det var.
Tack. Det var svinkallt ;)
Skicka en kommentar