onsdag 8 maj 2013

En riktig rövarhistoria

En bild från nu i maj.
Kvällen närmar sig. Jag har suttit i gömslet snart fyra timmar nu. Inget händer. Det är varmt som i en bastu.
Men så plötsligt hör jag ett svagt ljud, kvistar som bryts. Långt där borta skymtar jag en björn. Pulsen går upp. Men det är något som skrämmer den. Den tycks vara orolig för något. Jag misstänker att det är en större och äldre björn i närheten som gör att "min" björn inte vågar sig fram.
Kanske skulle jag ge mig ut ur gömslet och visa den yngre björnen att jag är här? Kanske ger sig i så fall den större björnen iväg?
Jag bestämmer mig för att bryta mot alla regler. Jag lämnar gömslet och går ut. Tänder en cigarett och står själv i vildmarken och bara njuter. Så här får man ju absolut inte göra, men jag känner att det är rätt trots allt. Jag är ju en riktig djurkännare och -vän.
Till min stora glädje visar det sig att jag får rätt. Den yngre björnen kommer fram. Min närvaro och cigarettröken har uppenbarligen skrämt iväg den större björnen och fått den yngre och lite mindre att våga sig fram. Den badar framför mig. Jag fotograferar. Jag ser att den har fullt förtroende för mig nu. Vilken lycka - en vild björn som blev kompis med mig så fort. Efter ytterligare en halvtimme bestämmer jag mig för att rigga kameran på stativet för att ta en bild på mig och björnen tillsammans. Jag ställer fokus på trädstammen - manuellt så klart. Ställer in en fördröjning på 30 sekunder - trycker på knappen och går fram till trädstammen. Visslar på min vän björnen som genast kommer fram och ställer sig på motsatta sidan. Klick! Där fick jag även min bild som bevisar att historien är sann. Men det blev bara EN bild. Vilken tur.

Givetvis är historien ovan en riktig rövarhistoria. Min bild är från nu i maj och består av två exponeringar vid olika tillfällen. Brännvidden är 70 mm. Till självporträttet använde jag självutlösare. Jag visar bilden för jag tycker det är rätt intressant att se hur stor en brunbjörn verkligen är när den står på bakbenen. Jag är 191 cm. Uppskattningsvis så är den här björnen ca 200 cm.

PS. seriösa bilder och historier kommer om några dagar. Från Salamandersjön, Ormberget och från vildmarken i norr - där björnarna ganska nyligen vaknat. Björnar i skog där snön låg kvar fläckvis :)


/Mats





18 kommentarer:

Skogswilden sa...

Aaaahhh, vilken härlig upplevelse! Men det känns bekant på nåt sätt... ;-)

Mats Andersson sa...

Det var fantastiskt! :))) Vilken len päls han hade ;))))

Lasse sa...

Nu jä...Det där var värre än en annan känd fotografs berömda möten...;-))

Mats Andersson sa...

Man ska alltid vara värst ;))) Skämt o sido, vi hade en mycket lyckad resa. Ska visa lite seriösa bilder sedan. Ha en bra ledighet.

tobias sa...

:) Detta va riktigt bra! Kul att se dej i proportion till björnen.

Anita sa...

Hih hih!!))Tenkte meg dette var noe mix max!

Men bra jobbet og kjempehistorie!!))))

HilsenAnita

Mats Andersson sa...

Tack Tobias. Under långa stunder av väntan hittade vi på många galna scenarier.

Mats Andersson sa...

:))) tack Anita. Vi hittade på några fler "rövarhistorier" under nattens timmar när mörkret hindrade fotografering.

A-L sa...

:D

Haha, det enda jag saknar i storyn är att
björnen ville bomma en cigg!
Humor förgyller stunder av tråkighet.
/A-L

Lindsjö taxar sa...

Oj va fräckt!!! Kanonbild! Nu kan du ju nästan säga att du är stor som en björn :-)

Mats Andersson sa...

Jag frågade faktiskt om han ville ha ett bloss - men icke! Däremot fick han en macka som vi hade över. Och en kopp kaffe så klart ;)))
Tack för dina rader.

Mats Andersson sa...

Tack. Att jag nästan har lika stora muskler som björnen visste jag ju ;))))))))) Ja, ja - han är väl aningen kraftigare än mig då. Så jag är väl nästan lika stor som en björn ;)

Tommy sa...

Härligt Mats!
Bilden är kjempeflott, men texten känns bekant.. ;)

Ser fram emot dina nya bilder.

//Tommy

Mats Andersson sa...

Tack Tommy!
- Jag mötte en finlands-svensk på båten som berättade något liknande. Han hade alltså hört en sådan här historia på en bildvisning. Otroligt! Var bara tvungen att skriva lite sagor själv.
Både du och jag vet ju vad som gäller vid gömslen :)

Christer K sa...

Haha härlig bild som får mig att le. Kul montage får en verkligen att hajja till, då den ligger på gränsen till omöjliga. Men det är väl den motsatsen som gör den så spektakulär. Man vet om att det inte är möjlit men ändå ser jag det.
Och dessutom en kanon historia till... :)
/Christer K

Anonym sa...

Tack för dina rader Christer :)

Viola sa...

For en hendelse! tenk så herlig at du fikk attestert det, med dette flotte bildet!
en sann dyrevenn du, det tror jeg på!

Dette bildet er sensasjonellt! fascinerende! =)

Mats Andersson sa...

:))) dyrevenn stämmer i vilket fall :)