måndag 26 maj 2014

En glädjens dag

Tre små uggleungar.
Bara några dagar efter de lämnade bohålan så var alla pigga
och satt högt uppe i träden.
I_tisdags när jag kom hem fann jag grannens hund med en liten kattuggleunge. Den lilla ugglan var nästan helt livlös. Jag och Julius lyckades dock peta i den några köttbitar, och efter 10-15 minuter tycktes den lilla ugglan aningen piggare. Vi hittade bohålet och klättrade upp och stoppade tillbaka ugglan. I boet låg ytterligare en liten uggla Men innerst inne så trodde vi nog inte den lilla ugglan skulle klara sig.
- I går morse blev dock glädjen total. En korp slogs med en större kattuggla - jag gick närmre för att se vad som var i görningen. Till min stora glädje så satt båda de små ugglorna i träden. Den hade alltså klarat sig. Och inte nog med det - det satt en tredje liten uggla där också :)))
Hela dagen har de suttit helt still - men nu när det mörknar är det fart på dem. Mamman kallar inne  från skogen och de små dunbollarna flyger mellan träden.
Kvällsmaten är säkert på G ...

matsandersson.nu

/Mats

Julius med den lilla utmattade ugglan.
Några köttbitar gjorde dock att den piggnade till.

12 kommentarer:

Lindsjö taxar sa...

Jösses vad häftigt!! Vad bra att ni kunde rädda den. Bra jobbat!!
Fin bild fick du med!
Majsan//

Anonym sa...

Vilken tur att du kom precis i rätt tid för att kunna rädda den!
Här har en stackars rödhake flugit in i glaset på växthuset och dött, har nu satt upp grejer på fönsterglasen så att fåglarna ska ha en chans att se dem.
//Boije

Mats Andersson sa...

Tack Majsan. Vi är så glada att den klarade sig. Tittade till dem igår igen - och nu har de flyttat på sig några hundra meter ner mot skogen. Mamman satt på marken när jag kom. Och de små dunbollarna uppe i höga björkar och aspar. Nära den mörka skyddande granskogen.

Ja det var i grevens tid Boije. Och himla tur att hunden inte skadat den fysiskt. Den var bara helt utmattad. Sorgligt med den lilla rödhaken!

Erik Koffmar sa...

De är för härliga dessa små ruggugglor. Skönt att historien fick ett lyckligt slut. Fin bild fick du också.

Ha det bra,
Erik

Mats Andersson sa...

Tack Erik :) Ja - de är otroligt charmiga.

ÅsaV sa...

Åhhh... jag blir ju alldeles lycklig över din berättelse! Vilken känsla... dels att få se detta, men också att också kunna bidra till att rädda ett litet liv!

Mats Andersson sa...

Tack. Vi är så glada att alla de små ugglorna nu mår bra. Vilken förmån att få se så vackra skapelser :) De är fortfarande kvar här i närheten...

Nitas sa...

Ojj jag sitter verkligen och ler då jag läser det här och jag gillar verkligen alla dina vackra bilder // Anita

Mats Andersson sa...

Att få hjälpa ett litet liv känns bra :))) Igår såg jag dem alla tre igen - mamman har lyckats locka in dem till den skyddande granskogen. De klarade att hoppa/flaxa ca 100 meter per natt :)))

Mats Andersson sa...

Tack Anita :)

Jenny sa...

Rädda småttingar är alltid bra. Härlig bild på ugglan också (och sonen).

Kerstin Östbring sa...

Åh, som en fin saga med ett lyckligt slut! Jag förstår att det var en glädjens dag för er.
/Kerstin