torsdag 24 maj 2012

Att höra en grävling andas ...

Igår kväll blev det näst intill magiskt i hemmaskogen igen. Efter att ha avnjutit lite mat och ett glas vin i kvällssolen så tog jag kameran på axeln och promenerade ut i "min" skog. Bara några hundra meter från vårt hus har jag en plats där djuren ofta befinner sig. Och i kväll mötte jag dovhjort, räv samt den här grävlingen tillsammans. Fotograferade hjortarna först. Efter ett tag blev de lite oroliga när de hörde kameran. De drog sig in i den täta granskogen. Räven tycktes inte bry sig först. Lyckades smyga riktigt nära och göra fyra bilder innan den också lunkade iväg in i skogen. Då var det bara grävlingen kvar. Till min stora förvåning så lyckades jag smyga mig så nära att jag faktiskt hade kunnat ta på grävlingen. När jag låg där i gräset i skydd av diket så hörde jag grävlingens andetag. Hörde ljuden när den tuggade. Magiskt! Vilken lycka!

Mats Andersson /N

26 kommentarer:

  1. Flott møte med grevlingen, og bilde! Vi har en grevling i hagen på natterstid, som jeg bare har pratet med på en meters avstand, men ikke fått fotografere enda.
    En magisk opplevelse du har hatt!

    Mvh Kathrine

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Kathrine. Och ditt möte är ju också fantastiskt. Den här grävling är sannolikt samma som jag fotograferade förra året. Den börjar väl vänja sig vid kameraljudet :)

      Radera
  2. Häftigt att få komma en grävling så nära :) Ett fint porträtt blev det!

    /Henrik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var verkligen en härlig upplevelse. Och tack!

      Radera
  3. Bra bild! Kort skärpedjup funkar kanon här!:)

    SvaraRadera
  4. det första jag hör när jag sitter vid ett gryt och grävlingen kikar upp, är när den river sej ordentligt på loppebetten med sina långa klor, det ä spännande när man sitter i skumrasket. Du fick en makalöst bra bild på din grävling.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har jag aldrig fått höra :) Har inte hittat grytet ännu :( Och stort tack!

      Radera
  5. Vilken kanonbild Mats! Härligt att kunna komma så otroligt nära. Gratulerar till ett vackert grävlingsporträtt :D

    SvaraRadera
  6. Ett underbart möte, grattis!
    /Per

    SvaraRadera
  7. Ja, det kan jeg tenke meg; hvilken lykke!! Fantastisk bilde!!

    SvaraRadera
  8. Oj häftigt! :D Har inte sett grävling sedan jag var barn (inte levande iaf... ) så jag kan knappt föreställa mig hur det måste ha låtit! :D
    (ps, tycker din blogg ska börja prata med ff igen, jobbigt att komma ihåg att byta dator till en med IE för att kommentera här ju :| )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ska säga till bloggen på skarpen :))))

      Radera
  9. Vilken fin næraupplevelse på många sætt!

    SvaraRadera
  10. Fin.
    Sist jag mötte en grävling på nära håll var när den sprang rakt på min fotpinne på motorcykeln. Den gjorde en finfin volt och sprang ner i diket igen. Jag är innerligt glad att den inte träffade mig en microsekund innan eller efter. Då hade det nog varit jag som hade hamnat i diket. Jag är inte säker på att min färd hade varit lika fin & lätt... /A..

    SvaraRadera
  11. Hi hi, den ser lika förvånad ut som den jag höll på att trampa på härom året.

    SvaraRadera
  12. WoW! Hur var andedräkten :-)

    /Jimmy

    SvaraRadera
  13. Vad häftigt att komma så nära! Fin bild!
    //Edwin

    SvaraRadera
  14. Grävlingar brukar väl springa så fort de hör/ser en eller? Är det normalt att de ligger kvar så? Den ser ganska sömndrucken ut...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grävlingar ser väldigt dåligt! Och det går ju givetvis inte bara klampa fram - då sticker de iväg bums. Det som får dem mest rädda är enligt mina erfarenheter lukten av ex människa. Här får man ta till en del knep. Sömndrucken vet jag inte om den var - när den väl fick min vittring så lunkade den iväg kanska fort raka vägen in i den skyddande granskogen.

      Radera
  15. Ok! Om det är samma grävling på din andra bild, ser den betydligt piggare ut!:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är samma grävling.

      Radera